Utvärdering av ZoneAlarm

Mitt i allt som händer i livet just nu har jag sedan en tid tillbaka fått äran, genom en kontakt på Mjukvara.se, att utvärdera programmet ZoneAlarm. Progammet som fungerar som både brandvägg och antivirusprogram. Nu finns det ju iofs många program som gör det men anledningen till att jag fastnade för det, för många år sedan redan, är att man kan ladda ned en version av brandväggen gratis. Den version jag har nu är dock den fulla versionen med all included och jag gillar den. Mjukvara.se har på sin sida en presentation av programmet med länkar till tillverkare, screenshots och en video av hur programmet fungerar. Helt klart värt ett besök! 

När det kommer till själva programmet har det, när man installerar, det smidiga valet att det under en 30-dagarsperiod 'lär' sig de vanor man har utemot nätet. Man får konstant frågor om vad man vill blockera och vad man vill tillåta, vilket det sedan använder sig av då de 30 dagarna passerat. Efter det kan man själv gå in och ställa in programmens åtkomst till internet manuellt, om man nu godkänt något man känner inte ska ha tillgång.
Problemet för mig när det gäller detta är att jag har för dålig koll på programmen i sig som jag ger tillåtelse till, eller nekar tillgång. Det är också ett antal processer som frågar om tillgång och jag har inte en susning om vad de egentligen gör eller vilken relevans de har för säkerheten på min dator. Problemet med det är min egen lathet eftersom jag inte lägger tid på att googla det och ta reda på vad jag egentligen släpper ut eller låter komma in. Så min lathet skulle vilja ha en förklaring på vad jag egentligen nekar eller godkänner. Å andra sidan kan jag inte minnas att någon annan brandvägg jag haft installerad haft den servicen heller.
Då jag köpte min notebook för ett antal månader sedan fanns i den det medföljande programmet McAffee (som jag inte kommer länka till utan låter er leta själva om ni nu envisas med att vilja ha det) vilket till 90% av tiden var ett stort irritationsmoment. Datorn blev seg och uppstarten tog alldeles för lång tid för att jag skulle tycka att det var okej. Jag har även varit med om att det 'slöat ned' datorer så till den milda grad att användarna håller på att få en smärre nervkollaps. ZoneAlarm gör inte detta utan startar upp med samma hastighet som den övriga datorn har för att sedan ligga i bakgrunden och göra sitt jobb. Jag gillar det. Uppdateringarna kan ställas in antingen till att man gör dem manuellt eller att den sköter det hela på egen hand. Jag är lat (tror jag sagt det) och låter den sköta det själv. Däremot hör man ganska tydligt på processorn när den sätter igång och ibland känns det som den uppdaterar hela tiden. Visst kan man lätt bli 'Men ååååh.... håller den på att uppdatera nu igen??' men om man tänker efter lite så innebär det att tillverkarna av programmet jobbar häcken av sig för att se till att användarna hela tiden har ett program som klarar av alla nya hot som dyker upp på nätet. Så egentligen borde man snarare säga 'Åh fasen, har de hittat något nytt att skydda mot!?'. 

Prismässigt då?  Om man tittar på ZoneAlarms svenska sida har de en prisjämförelse där över de vanligast använda säkerhetsprogrammen i Sverige och jag tycker den talar ganska mycket för sig själv. Det är ett prisvärt program och man får mycket för pengarna.  

Sammanfattningsvis då... För mig funkar ZA kanonbra. Det är smidigt, effektivt, snabbt och billigt. Det funkar perfekt med min nya trådlösa router dessutom. ^^

Skulle jag komma på något som jag glömt i detta inlägg, så kommer det i ett annat. :)

Inför 2009

Nu är det snart nytt år igen. Jag har inte hunnit med riktigt det här året, som vanligt, utan känner mig lika överraskad som jag gör varje nyår. 'Förbannat... nu blir jag snart ett år äldre och har inte hunnit bli miljonär i år heller... Vad gör jag för fel?' Visst... jag vet att det skulle underlätta om jag spenderade alla mina pengar på att köpa lotter eller spela på lotto, trav, tipset eller något... eller för den delen tog och gjorde mig av med mitt samvete och min rättskänsla och myglade mig in som skrupelfri företagsledare någonstans, med en miljon-fallskärm. Men jag tror inte jag någonsin kommer att lyckas bli så rutten.

Har som några vet spenderat hösten med att jobba, vilket har gjort att tiden runnit ur händerna snabbare än någonsin. Men det har också gjort att jag kunnat investera pengar i min första bärbara dator samt en ny digitalkamera. Sedan har jag lyckats uppdatera min garderob lite och äntligen, efter år och åter år, köpt ett överkast till sängen. Små saker kanske, men ack så värdefulla.

Har också varit till Skottland och varit med på min brors bröllop. Vi bodde på ett ställe som heter Orroland lodge och det var så vackert där. Jag fotograferade en hel del medan vi var där, men insåg vid hemkomsten att jag har fem bilder med människor på. Tre på brudparet och två på min far. Resten är natur, natur, hav, hav, hav och lite får... Tror mina prioriteringar på dokumentation är aningen avvikande. Jag borde så klart fotograferat mer av alla som var där, men det blev som inte så. Turligt nog har ju fler än jag fotograferat, så det finns bilder på alla nya släktingar.

Julen har jag spenderat hemma hos mina föräldrar igen och ätit massor med mat, druckit whiskey, rökt som en borstbindare och ätit choklad så till den grad att magen har hatat mig för all laktos jag proppat i den. Maten i sig har som tur är varit laktosfri, så jag har ändå klarat mig hyfsat på den fronten ändå, men istället har jag nog ätit vad jag normalt konsumerar på ett år i köttväg och nu på bara ett fåtal dagar. :) Julmat är så förbenat gott!

Nyår är på g... tre dagar kvar på 2008 och sedan ett nytt oanvänt 2009 att påbörja. Undrar hur det kommer bli... vad som kommer att hända... Jag vet i alla fall att det kommer med överraskningar... det gör alla nya år, på ett eller annat sätt.

Så... sen god jul till er, gott nytt år och god fortsättning!

Mardrömmar i färg

Nu har jag inga undanflykter. Jag kan faktiskt blogga på jobbet… sådär mellan varven när det är lite lugnare i produktionen. Jag kan inte logga in på gmail, men blogger är inga problem. Undrar hur de tänker i sin ’blockera sidor’-policy? Fast jag klagar inte. :)

Helgen har varit av den vanliga lugna sorten och jag har inte gjort många knop alls. Riktigt skönt. Tog ut Rutan på en promenad i lördags och naturligtvis började det regna fem minuter efter att vi kommit ut, men jag kurade bara under grangrenar och lät henne tassa runt tills hon lessnade. Det tog inte så lång stund innan hon insåg att hon inte skulle bli torrare av att fortsätta streta runt i skogen. Så hon styrde själv, med bestämda tassar, stegen hemåt. Resten av helgen har det i stort sett bara regnat, så vi har inte vart ut mer än så. Hon är lite missnöjd över det, men håller god min ändå.

Förra veckan på jobbet var sådär. Fick in ett jobb som bara inte ville sig, hur jag än försökte, och slutade med att jag hatade det och ville kasta allt i soptunnan och deleta filerna från datorn, samt helst låtsas som att jag aldrig någonsin hört talas om det. Tyvärr gick det inte utan jag fick in omslaget från tryckeri istället och gjorde en testkörning efter ett par timmar. I helvete att det ville sig. Kopiatorn drog med sig trycksvärta från framsidan och satte spår på baksidan. Jag ville bara gråta och sedan sa jag att jag inte tänkte producera häftena förrän på måndagen, dvs idag.

Hela helgen har jag drömt om dessa förbaskade häften och deras färgomslag som jävlas. Drömmarna har bestått av panik över att det blir fel och desperation över att försöka förklara att jag gör precis det jag ska och att det ändå inte blir som det ska. Morgonen idag började med magont och när jag kom hit kände jag att jag ville vända och gå hem... eller det gjorde jag iofs redan halvvägs till bussen.

Det första jag gjorde när jag kom in i rummet här var i alla fall att plocka fram omslagen direkt, sätta fingret mot trycket och dra utefter det. Sedan tittade jag på fingertoppen och kände att hela jag slappnade av. Det färgade inte av sig längre. La i omslagen i kopiatorn och körde ett testtryck och inte ett spår på baksidorna. Så nu går det första jobbet med färgomslag för fullt här. Hoppas omslagen räcker för att täcka dem som fick färgspår på baksidan i fredags. Samt 6st extra exemplar för arkivering. Annars får jag försöka smita med dem som jag tryckte i fredags ändå på något vis, även om jag helst inte gör det. Jag vill som leverera perfektion, inte halvdant.

Nå ja... om man skulle hämta sig en kopp kaffe.

Intern röra

Det är ett bra tag sedan jag skrev här. Som vanligt skulle man kunna säga, men det har också (som vanligt) goda skäl. Jag började jobba den elfte denna månad och har vart väldigt trött när jag kommit hem om kvällarna. Det har inte vart mycket energi för att göra något direkt mer än att försöka äta och sedan pyssla om Rutan, som inte alls gillar att vara helt ensam om dagarna. Jag förstår henne. Förr hade hon ju Melker som sällskap, men... ja... han är ju inte kvar. Det gör mig ont att se att hon mår så dåligt av alltsammans. Tanken på att skaffa en ny katt finns, men eftersom den ekonomiska situationen är som den är så vill jag inte göra det riktigt ännu heller. Har försökt kompensera henne genom att gå ut i skogen och gå med henne när jag kommer hem, men det gör ju bara att hon mår ännu sämre och bara sitter vid dörren så fort jag är hemma. Hur man än gör blir det fel.

Jobbet jag har är tyvärr också fel. Jag vill egentligen inte alls jobba där, men har inte så mycket annat val. Jag trivs till 95% men den person som utgör de sista 5 procenten gör att jag har ont i magen just nu och vill egentligen inte alls gå dit i morgon, eller någon annan dag heller.

Har vart på en intervju dock, för ett jobb jag verkligen vill ha och som skulle få mig att ge allt och lite till. Arbetsplatsen är belägen i Örnsköldsvik och vi var fem som blev utvalda till första intervjuomgången. Nu ska de göra ett andra urval och kalla till nya intervjuer. Jag hoppas så jag mår illa på att jag kommer med till andra urtagningen och att jag sedan visar mig vara den person de vill ha. Företaget är så fränt och Ö-vik... jag skulle lätt kunna bo där ett bra tag. Dessutom... vad som helst för att komma ifrån det jobb jag har nu.

Sedan är jag fortfarande ledsen över att jag inte fick träffa personen jag helst av allt vill träffa. Jag ville så mycket och när det sedan inte blev av, och inte verkar bli av inom någon nära framtid heller, så... fan... Men jag tänker fortsätta vänta, för när det gäller denna person så varken vill eller tänker jag ge upp... Inte så länge han inte säger åt mig att göra det, vilket jag hoppas att ha inte kommer att göra förrän vi verkligen har träffats om det nu skulle behövas då.

Men... det är rätt mycket som hänger i luften just nu och jag gillar att ha saker placerat på fast mark... där det är påtagligt och konkret. Det är inte lätt alla gånger att vara sådan att man vill ha kontroll över situationen, speciellt inte när det inte finns en möjlighet att ha det.

Värmeslag

Det är för varmt. Jag pallar inte riktigt sådan här värme och kroppen blir som underlig. Jag har kommit på mig själv med att längtansfullt drömma om ett tiotal minusgrader, knarrande snö och den där ymniga typen av snöfall som liksom dämpar alla ljud och virar in världen i tystnad. Längtar efter det.
Som det är nu blir jag stillasittande, eller liggandes i en hög på sängen sovandes...

Förutom det olidliga vädret så har en sak jag längtat efter och sett fram emot gått om intet. Eller inte riktigt om intet, men det har blivit förskjutet. Skulle träffat en person nu i augusti var det tänkt, något jag verkligen var glad över och har väntat länge på. Men på grund av saker man inte kan råda över riktigt så blir det nu inte så, Det gör det inte mindre trist iofs...
Hoppas att det inte kommer dröja jättelänge tills det blir möjlighet att försöka träffas igen.

Kvällen har spenderats väldigt stillsamt i alla fall. Har sett House of wax utan att ha ljud på, vilket gjorde den till en rätt platt film. Men det var roligt att Paris Hilton fick en träpåle genom skallen. Hehe... Nu är det Sherlock Holmes och efter det är det nog helt säkert sovdags. Är trött igen...